tisdag, augusti 22, 2006

Lyckliga läppar...på en modern råttfångare i Hameln...

Råttfångaren i Hameln var en sjusärdeles märklig och magnetisk person….genom att spela på sin flöjt lockade han till sig stadens alla möss och råttor, de avarter stadens så kallade respektabla medborgare inte ville veta av....flockades som flugor kring en sockerbit kring denne man...

Har man inte upplevt det själv…kan det vara svårt att föreställa sig ett dylikt fenomen…MEN….
Ikväll så hände det…på vägen hem…på min cykel…uppenbarade det sig musik i mina öron…..
i Slottsparken i periferin av det område där jag bor…var det något som lockade.....utan att veta varför drogs jag till tonerna…och se….
”Behold the light!”…
Där stod dom…på en provisorisk scen, endast ett par hundra meter från mitt hem….på exakt samma plats där jag för ca. 23 år sedan tog den så kallade studenten….stod dom i all sin prakt…

WIZEX!

Om än utan kvinnan som gav begreppet ”tröstätande av falukorv” ett ansikte…Kicki Danielsson.
Prisa herren för Malmöfestivalen och ”Dansbandsscenen”….

Kunde inte låta bli att bromsa in min cykel för att låta mig fascineras och upplsukas
av fenomenet.
Notera att jag INTE kränker eller förnedrar den publik jag blandade mig med, ABSOLUT inte.
Jag fullkomligt ÄLSKAR människor som sticker ut.
MEN..det var alldeles underbart att smyga in i mängden och bara betrakta….njuta av mänsklighetens mångfald som uppenbarade sig framför mig….
(det finns många djur i vår herres hage…)
Originella människor jag normalt sett inte har förmånen att få umgås med, svävade omkring mig. Jag befann mig i en myggsvärm hämtad från;
”Den sista färden”…
Om någon i publiken hade börjat spela banjo med sju fingrar på sin vänstra hand hade jag inte höjt på mina ögonbryn.
En man som var iklädd sandaler från Skopunkten, där den högra foten hade en grå strumpa på sig…och den vänstra…helt otippat….var iklädd en grön…
(bara en sån´ sak)…dansade förnöjt omkring till ”Lucky lips”
i dansbandsversion…..

Lyckliga läppar…..på en lycklig människa….livet blir inte bättre än så...och jag är tacksam för att jag fick ta del av den stunden....

2 kommentarer:

bless sa...

Det är därför man bor bland dem. de är förnöjsamma och det smittar:)

Mats sa...

Underbart när något positivt smittar av sig...
Att bli glad och/eller inspirerad är lite trevligt!