Om du vaknar och känner att det enda som finns kvar i sängen värt att njuta av, är hennes doft på kudden, från parfymflaskan som försvunnit ur ditt badrumsskåp.....
Om det är så, att du går och lägger dig för att sova, men inser att det inte går, för att du saknar armarna för mycket, som innan fanns omkring dig, om du plågas av blotta tanken, på att dom omfamnar någon annan.....
Om rummet är så tomt, att inte ens ekot av de ömhetsbetyg som sagts, finns kvar, utan studsat ut genom fönstret med en enkel biljett, till en återvändsgränd du inte ens hittar till.....
Om de ord du längtar efter att få höra, rinner ut genom ett par läppar du tror dig aldrig mer få kyssa, tror du, att dom viskar i någon annans öra, eller inte viskar alls.....
Då är det nog så....att du är ensam, alldeles på riktigt.
7 kommentarer:
När du blottar dina känslor, skriver från hjärtat, visar dig - då berör din text. Din smärta förmedlas och känns. Din skrivarkonst höjer sig från ordvrängeri till en text som betyder, som förmedlar något till oss som läser - känslor.
ja så ensam kan man vara..
Det är ju så med känslan av ensamhet, precis som med alla andra känslor. Att man kan känna mer eller mindre.
Just den här texten kom i ett väldigt ensamt ögonblick.
Tack för att du läste och tog dig tid att lämna ett avtryck här.
/ Mats
skitbra! Jag ska gå och ge min partner en stor, långsam kram. Det är så lätt att glömma att en dag ...
Hej Jenny,
Tusen tack för att du läser och ger feedback.
Vad härligt och....SKITBRA!
Att en text i ena ändan kan generera en kram och en kärleksförklaring i andra...ändan...
Den där kossan som en dag saknas i båset hade kanske stått kvar om hon fått en kram?
Krama på och ha det bra.
/ Mats
hej :)
/monica
Interesting point! I shall remember......
****
<^._.^>
Skicka en kommentar